Har precis kommit tillbaka från att ha sett "Elefantmannen" som MOOMSteatern sätter upp just nu. Teaterrecensioner är inte min grej därför säger jag bara såhär; sjukt bra! Nästan lika bra som "Livet kom så plötsligt" på Hipp för ett tag sen. Och den var helt fantastisk. Elefantmannen kommer gå på Folkets Hus, Nobeltorget fram t o m 27 april. Ungdom upp till 26 år kostar bara 80 kronor. Allvar. Skippa två öl på krogen och gå och se den här istället.Efter föreställningen fick vi en serietidning som heter "Att vara eller inte vara - strukturell diskriminering i serieform av Liv Strömquist!" Jag har suttit här, ensam vid köksbordet, och bara gapskrattat rakt ut när jag läst den. Gå till Folkets Hus på Nobeltorget och ta dig ett gratisex du också! Och just det. För er som inte känner till "elefantmannen" så är det baserat på en sann historia. Elefantmannen hette egentligen Joseph Carey Merrick och levde i stutet av 1800-talet i Storbritannien. Hans kropp var kraftigt deformerad och han visades därför upp i freak shows.

Jag gick genom stan idag för att kolla upp lite saker till ett eventuellt, framtida projekt. Och jag bara dog. Jag orkar inte med köphetsen mer.

Köp! Köp! Köp!

Nä. Jag orkar inte. Jag får hjärtklappning och mår illa och vill flytta ut på landet och odla potatis. Köp skor! Köp kläder! Köp väskor! Köp smycken! Köp smink! Köp krämer! Köp prylar!

Köpte du en ny klänning för två veckor sen? Det finns tusen nyare modernare hippare du måste ha. Det är som att springa i Mandarinens hamsterhjul. Du kommer aldrig vinna.

Därför köpvägrar jag. Förutom god ekologisk mat. Man köper det, mat äter det, man mår bra. Stenugnsbakat solrosbröd från Röstånga Mölla stressar inte.